Fett bra in lägg!

  

 

 

En hjärncell

 

Lite kompletering till gårdagens blogginlägg. Men det här inlägg ska handla om fett. 

 

Jag ska försöka skriva så enkelt som möjligt men vissa delar kommer bli mer avancerat. För er som inte orkar med det mer avancerade så tänke jag underlätta för er och markera de delarna med en * . Ja, jag vet att jag är jävligt bright! Varsågoda! 

 

* Fetter utgörs av så kallade fettsyror som sitter sammankopplade med en alkohol kallad glycerol. 

(Nej man blir inte full av att äta fett… )

Fettsyror består av kolkedjor där vätejoner är fästa. (Festa tänker ni nu kanske men återigen, man blir inte fulla av att äta fett!)

Ett annat namn för fettsyror därmed kolvätekedjor.

 

Upp till tre fettsyror kan kopplas på en glycerolmolekyl. Den kompletta molekylen får då namnet triacylglycerol. Fettsyrors längd och utseende kan variera kraftigt. Variationerna är avgörande för fettsyrornas egenskaper och fysiologiska funktioner i kroppen. Fettet skiljer sig generellt från övriga näringsämnen i den bemärkelse att de inte är vattenlösliga.

 

Fetter kan klassifieras på följande sätt: Efter kolkedjans längd, mättnad, form eller framställningsmetod.

(fester däremot klassifieras på andra sätt)

 

Jag skulle kunna skriva mycket mer om de här men väljer att endast berätta lite om kolkedjans mättnad eftersom det är oftast de man hör. Fettsyror är antingen mättade eller omättade. Om en fettsyra är mättad saknas så kallade dubbelbindningar i kolkedjan. Om kolkedjan har minst en dubbelbindning är den omättad. Varje dubbelbindning på fettsyran motsvarar en omättnad. Om de endast finns en omättnad är fettsyran enkelomättad, om den har minst två omättnader är fettsyran fleromättad. 

 

Överkurs hitills för de flesta? Nu lite enklare och kanske mer intressant för gemene man…

 

 

 

 

= Ingå i olika strukturer i olika organ. T.ex ingår fetter i cellernas cellmembran. Hjärnan består till största delen av fett. 

 

= Fettet skyddar de inre organen mot stötar och slag och har därmed en dämpande funktion mot yttre våld.

 

= Fettet skyddar mot kyla och har därmed en isolerande funktion.

(Ni förstår kanske att jag var frusen dagarna innan tävling)

 

= Lagringsform av reserenergi ( Underhudsfett)

 

= Lagringsplats för livnödvändiga fettlösliga vitaminer

 

= Fett behövs för produktionen av olika hormoner, t.ex testosteron.

 

* Sen har jag en hel del mer avancerat men fattar mig kort. Om de är någon som vill veta mer om fett så hör av er så skriver jag mer. 

* Alla kroppens celler är omgivna av cellmembran. Cellmembranet fungerar dels som en bärriär som skiljer cellens insida från dess utsida. Dels fungerar cellmembranet som en kommunikationslänk mellan cellens in- och utsida . 

 

Energiinnehållet i fett är 9 kcal (kalorier) / gram. Fettets primära roll är att lagra reservenergi för tillfällen då de råder brist på mat till exempel vid svält eller långvariga träningspass. När fett lagras i fettväven är packningen av fettmolekyler väldigt effektiv. Det eftersom fettsyrorna skyr vatten. Jämfört med glykogen (lagrade kolhydrater) som binder cirka 3 grm vatten per gram glykogen, saknar fettväven praktiskt taget vatten. 

 

Det finns två fettsyror som är essentiella, alltså livsnödvändiga. Det är 

 

= Linolensyra * Omega 3

= Linolsyra * Omega 6

 

Sen återigen, blablabla, massa jag kan skriva men försöker att inte krångla till det för mycket…

 

 

Det är ytterst viktigt att de råder en balans mellan de olika fettsyrefamiljerna. De olika fettsyrorna påverkar olika funktioner i kroppen på olika sätt och en kraftig rubbad balans kan medföra att allvarliga sjukdomstillstånd uppstår. 

 

Olika studier visar att intaget av omega-6 är mellan 20 och 40 gånger så högt som intaget av omega-3.. Rekommenderad balans är mellan 1:1 och 1:4. 

 

 

Lax och annan fet fisk är en utmärkt omega-3-källa. 

 

* På grund av Omega-3-fettsyrornas kemiska struktur så gör det att dess packning i cellmembranet blir ineffektiv vilket gör cellmembranet luftigt och medför ökad flexibilitet. Det i sin tur leder till en förbättrad transport av olika näringsämnen över cellmembranet. Likaså förbättras cellens kommunikation med dess omvärld. 

Detta kanske låter som rena grekiskan men översatt till svenska så…

 

Innebär det att insulinkänsligheten förbättras och att upptaget av aminosyror och glukos förbättas massor. Det är egenskaper som är positiva ur träningssynpunkt men även ur hälsosynpunkt då risken för diabetas minskar. 

 

 

 

Omega-6 fettsyror har fått oförtjänt dåligt rykte i media men det är som är dåligt är om intaget av Omega-6 är för stort i förhållande till instaget av Omega-3. Balans återigen. 

Balans mellan dessa fettsyror är viktig för att motverka inflammationer i kroppen som kan leda till olika sjukdomar. För tränande individer är det viktigt att undvika inflammationer för återhämtning och prestations skull. 

* Mättade fettsyror är, tillskillnad från omega-3, väldigt stabila tack vare avsaknaden av dubbelbindningar. Det medför at mättade fettsyror kan lagras länge utan att härskna, även i kroppen. Det innebär att kroppen hellre väljer att lagra mättade fettsyror i fettväven. 

 

 

Mättat fett är dock inte enbart av ondo. Vissa mättade fettsyror har visat sig ha skyddande funktioner på bland annat hjärtat. Återigen speglas vikten av att fettinnehållet i kosten är balanserat. 

 

Det totalta fettintaget bör utgöras av (om någon nånsin skulle orkar räkna på det!?) : 

 

¨ 10 % mättat fett 

¨ 60-70 % enkelomättat fett

¨20-30 % fleromättat fett

 

 

 

– Sänker det glykemiska indexet (GI) och ökar insulinkänsligheten vilket medför att risken för diabetas minskar. 

 

– Har positiva effekter på migrän

 

– Ökar inlärningsförmågan hos både barn och vuxna (”man blir smart av fisk” Ja det stämmer!)

 

– Minskar depression

 

– Minskar aggression

 

– Har positiva effekter på muskeluppbyggnad

 

– Hämmar produktionen av katabola prostaglandiner

 

– Ökar produktionen av anabola (uppbyggande) och antikatabola prostaglandiner. 

 

– Prostaglandiner verkar påverka utsöndring av tillväxthormon

 

– Gör blodet mer lättflytande vilket innebär att syresättningen av musklerna ökar och medför att uthålligheten ökar. 

 

– Den maximala syreupptagingsförmågan ökar

 

 

– Fettsyrornas många dubbelbindningar medför att kroppen ogärna lagrar omega-3 fettsyror som kroppsfett

 

– Fettsyrorna tros även kunna öka den basala ämnesomsättningen. 

– * Om cellmembranen är för luftiga börjar olika ämnen läcka ut ur cellerna. I cellmembranen sitter massvis med olika transportproteiner vars funktion är att upprätthålla en för cellen bra balans av olika ämnen. Vid läckage får transportproteinerna arbeta på högvarv för att bibehålla cellens balans av de olika ämnena. Proteinernas arbete kostar energi vilket medför att läckaget ökar cellernas energiomsättning. På stor skala blir det en märkbar ökning av ämnesomsättningen. 

 

– Omega-3 tros eventuellt kunna öka kroppens termogenes, det vill säga dess värmeproduktion. 

 

– Bra för huden

 

Rätt bra lista med goda egenskaper va? 🙂 Finns även flera saker de är bra för!

 

Vill man bygga muskler, träna kondition, bränna fett eller bara må bra så är det idiotiskt att inte inta Omega-3 i form av tillskott och/eller ifrån kosten

 

Vissa fetter som behandlas industriellt får hälsovådliga egenskaper. Sådana fettsyror är bland andra så kallade transfettsyror eller transfetter. Det är väldigt stabila och har därmed väldigt lång livslängd. Självklart finns de i allt som är gott.. kakor, bakelser, godis, choklad, bageribröd. 

 

På förpackningen anges transfetter på följande sätt: Delvis härdade fett och delvis hydrogenerade fetter.

 

Nu kanske det är rörigt för er, men krångla inte till det. Ät fet fisk, valnötter och linfrön (bra omega-3 källor) lite oftare, börja med http://muskelbygget.se/omega3strength-p-171.html?cPath=67 och dra ner lite på godsakerna så kommer ni få bättre träningsresultat och må bättre!